Min! Bara min! Min...

...oru! Ja, jackmönstret heter så, Minoru. En grymt snygg jacka som jag påbörjade i samband med en utav höstens tidigare Sewalonger. Men jag kom liksom av mig på vägen. Jag är inget vidare på det där med att göra lite i taget på ett plagg. Det är jätteskoj att hugga in på de här lite mer avancerade kreationerna och det är kul att prova detaljer och en del moment som man kanske annars drar sig för. Men jag ska nog helt enkelt sy i min egen takt. Betydligt mindre risk att det blir liggande i en ufo hög (unfinished object). Och i min egen takt innebär en lite raskare takt. Att sitta och göra lite några dagar i rad och så på max en vecka eller kanske till och med under en helg så är det färdigt. Nå ja, jag är förälskad och det kommer garanterat bli en regnjacka utifrån samma mönster. Dessutom snyggaste regnjackan ever! Den här snyggingen påbörjades alltså i september och har länge värmt provdockan. Endast fram-, bak- och ärmstycken samt kragdelen i yttertyget har hängt ihopsytt.
 
Mönstret till  Minorujackan inhandlades hos Karinottilia som för övrigt också var den som höll i trådarna till Sewalongen och är uppstartaren till dem även om andra också hjälper till att hålla i trådarna.
 
Jag har kommit fram till att det absolut klurigaste är att välja storlek på mönster. För hitintills har det inte stämt en enda gång när jag har valt storlek utifrån mina mått. Då har det blivit plagg att tälta i. I alla fall nästan. Efter väldigt mycket velande valde jag att gå på stl 14 här. Med facit i hand hade jag nog kunnat välja en mindre storlek, och kanske sytt ihop med tightare sömsmån i ärmskärningarna för att få lite mera vidd där. För det är tydligen där min kritiska punkt ligger. Nu får jag utan problem plats med en tjockare tröja under. Och det gör i och för sig absolut ingenting för det innebär att jag faktiskt kan använda jackan nu, trots att det är lite kallare. Trots min ringa längd (160 cm) så har jag ganska långa armar så jag gillade att ärmarna var åt det längre hållet. Dock märks det att hela jackan är anpassad för längre kvinnor för det visade sig att midjan/resåren inte hamnade helt kanon. Nästa jacka (regnjackan) skall kortas av hela den bit som går att korta av på mönstret, strax ovan resåren.
 
Att rita mönster, klippa till tyg etc gick snabbt. Tygvalen var gjorda innan jag ens hade fått hem mönstret. Dock visste jag att jag inte skulle få ut en hel jacka på tyget jag hade valt, så lite detaljer fick avvika, tycker dock att det gav jackan lite mera karaktär så jag är nöjd med mitt beslut. Tygerna hade jag i mina gömmor. Det är två strechmanchestertyger, i petrol resp marinblått, till yttertyg. Innertyg är faktiskt delar av ett bomullssatinlakan. Inser att det inte kom ngn bild alls på det. Men det är vitt med mm stora lime prickar.Dragkedjorna till fickorna fanns också hemma, medan tvåvägsdragkedjan fick inhandlas ifrån Bibbis textil. Till och med supermatchande tråd fanns hemma. Grundmönstret har bara två innerfickor. Innerfickor använder jag inte speciellt ofta. Däremot ville jag ha en rejäl ytterficka med dragkedja så man säkert vet att sakerna stannar kvar. Det blev också en innerficka utifrån samma princip. Innerfickan på vänstersidan i höjd nedanför bröstet och ytterfickan på höger sida som synes relativt långt ner. Båda fickorna är snedställda för att de skall vara lättare att komma åt.
 
My precious ;-)! Yes I like it, men det finns faktiskt förbättringspotential och det här är ju faktiskt min toile om än en väldigt användbar sådan.
 
Jag fick också använda huvudet lite extra för att komma på hur jag skulle få till det snyggast då jag ville vändsy hela jackan. I mönstret ska man lämna öppet nedtill om jag inte minns fel och så sy för hand. Det hade inte jag den minsta lust med. Att vändsy i sig är inga större problem numera, det var liksom bara den här främre detaljen som jag hade sytt lite för långt på redan som fick det att krångla till sig lite. Men efter lite huvudbry löste jag den tankenöten. Sanningen att säga har jag inte läst Sewalongen i sin helhet (fy skäms!) så kanske hade jag hittat svaret där utan att behöva tänka så mkt själv. Men det gör ingenting alls att hjärnan fick sig lite extra gymnastik. Jag hann ju trots allt med att sy ihop merparten utav jackan i lördags på en enda dag. Det enda jag inte blev nöjd med och som faktiskt ledde till en hel del sprättande var dragkedjan framtill. Dock åkte bara sprätten fram en gång ;-). Jag började att nåla dit dragkedjan med resultatet att det blev bubbligt och fult eftersom tygerna strechar en del. Men jag hade inhandlat Stylefixtape från Karinottilia samtidigt som jag köpte mönstret, så det blev till att prova den. Med mycket gott resultat. Rekommenderas! 
 
Fickorna har jag sytt utifrån Bibbis eminenta beskrivning som poppar upp som en PDF-fil om du klickar på länken. Skitnöjd med det valet då det verkligen var enkelt och blev snyggt. Givetvis, i irrgångarna bland alla moment, så glömde jag av att sy dit min namnlapp synligt. I stället fick den hamna vid vändhålet på insidan. Min på min regnjacka ska jag minsann få dit den synligt och bära med stolthet ;-) Pricken över i blev, som synes på bilden ovan, att den stickade tubsjalen som söstra mi har gjort till mig passar aldeles perfekt till färgmässigt. Behöver jag säga att jag känner mig snygg i min Minoru med matchande sjal?!
 
Lite större bild på detalj.Faktiskt syns här en liten nödlösning, men en helt ok sådan. Vad får ni klura ut själva ;-)
 
Fickan, som fick marinblått manchesterfoder. Hade turen att verkligen hitta en välmatchande dragkedja till utsidan. Tyvärr har innerfickan inte lika snygg dragkedja, men man kan inte få allt när man plockar utav det man har.
Kategori: Ytterkläder Taggar: Minoru, dragkedja, jacka, ytterplagg, överdel;

Lite fler nederdelar till mig själv

Ja, men alltså, bara för att det är höst och snart, snart vinter och vi bara går mot mörkare tider måste man väl inte klä sig dystert? Jag har i alla fall bestämt mig för att sätta mer färg på min egen tillvaro. Ett utav "måste-köpen" på senaste syfestivalen var det svarta tyget med flerfärgade ränder nedan. Jag minns inte vem som visade upp så härliga tights (kanske Strömmingen själv?) men jag insåg att det skulle bli en total kapning. För jag gillade lekfullheten i dem skarpt. Det andra randiga tyget köpte jag helt utan plan, men de fick minsann bli ett par tights de också. För tights kan man ju aldrig få för många utav.
 
Tyg: ränder från Strömming Design samt Jofotex. Stl 38/40 Ottobre W 2/2011.
 
Tyget nedan var lite, lite för kort för att ge hellånga tights, men det gjorde inte så mkt. De funkar nog bättre i sommar då de slutar ungefär på halva vaden, ngt längre ner, men har använts som lite "hemmamys" brallor nu när jag varit lite småkrasslig. Samtliga plagg som jag bloggar den här veckan har legat till sig 1-1½ vecka, så det är intet rykande färskt. Mönstret är detsamma som till tightsen ovan.
 
Tyg: JNYdesign.
 
Till sist ytterligare ett par lite kraftigare byxor. Dessa har mera vidd nedtill, än paret jag gjorde i strechdenim tidigare, men är fortfarande relativt tighta. Upptill samma passform. Dock är de högre i midja vilket passar mig bättre då degmagen slipper tippa över kanten och i stället kan stoppas in i byxan ;-). Till nästa par (ja det blir i alla fall ett par till) ska jag sänka midjan ngn centimeter fram, men lägga på kanske 3-4 cm bak i alla fall (framför allt mitt bak). Och troligen göra byxan med bootcut. Men det beror lite på vad jag gör den i för material. Har nämligen ett lite finare byxtyg jag skulle vilja sy i också och då tror jag en rakare modell kan vara snyggt. Dessutom är planen att lägga till fickor, men ta bort de extra mönsterdelarna/detaljerna framtill. Såidéer finns, återstår bara att se om de blir förverkligade.
 
Tyg: ett strechigt manchestertyg i lite tjockare kvalitet. Trivs i byxorna som är riktigt bekväma. Storleken borde vara ca 40. Mönstret är en kasserad favvisbyxa.
 
Klicka på bilderna så får ni se detaljerna lite tydligare.

Liknande inlägg

Skogens djur i velour till finingen

Ett riktigt härligt tyg med svensk anknytning är "Skogens djur" från JNYdesign. Och nu när det blir kallare och kallare så finns det väl inget mysigare för en liten kotte att få gosa in sig i än en velourdress. En body/linne/t-shirt under så är man varmt och gosigt klädd. Det finns ordentligt med rörelsevidd utan att vara hindrande. Ja, ni ser ju nedan vad min lilleman tycker om att vara i full aktivitet med dressen på - helt ok ;-). Det är lite tufft att få till bandkantningen snyggt, trots 3-vik på CoverPron. På vissa ställen blir det upp till 4 lager velour + 3 lager mudd. Men med lite småknep, tålamod och en stor portion envishet funkade det helt utan hoppstygn, även om det blev några kortare stygn på sina ställen.
 
Nu börjar mönstret dessutom bli väl beprövat. De första dressarna i det här mönstret sydde jag när jag inte hade någon i rätt storlek själv att prova på och det är lite extra kul att se att passform och storlek verkar helt ok. Eller faktiskt till och med som jag hade tänkt mig att det skulle se ut. Det enda jag lagt till i mönstret är faktiskt en grenkil eftersom jag upplever att det är just axel-gren som tenderar att bli för kort efter ett tag. Det är sällan ärmar och ben hinner bli för korta innan heldressar får anses vara urvuxna.
 
Tyg: Skogens djur från JNYdesign, mudd från Stoff & Stil. Storlek 80 i helt eget mönster som jag faktiskt tog fram för över 2½ år sedan.
 
Och återigen kan jag inte låta bli att bjuda på ett par bilder på sötfisen/gladfisen. Idag passar jag också på att hurra lite för honom eftersom han "fyller" prick 11 månader. Tänk att det snart gått ett helt år sedan den här underbara varelsen föddes och visade mig att man faktiskt kan må bra som nybliven mamma. Älskar honom så mycket och det är så härligt att se alla fyra bröderna tillsammans.
 
Jodå krypandet är här för att stanna. Jag tror han har övergett ålandet så gott som helt nu. Men vips så går han väl utan stöd i stället. Nu är det mycket vandrande mellan möbler och från ben till ben, eller hand till hand. 
 
Lite kurragömma vid matstolen. Det finns mycket bus i en liten 11-månaders.